Ny serie

Redan fredag, igen. Tiden går nästan skrattretande fort

Skrattretande är det också att man på en del håll kapitalt missuppfattat vem Kvirre Lanth är i verkligheten, Därför kände vi oss tyvärr tvingade att avbryta publiceringen av berättelsen om ”Kvirre.” Paranoia är inte att leka med.

I dag startar, som ersättning, berättelsen om skolgossen Billy , representativ för en tonåring i dagens Svenska skola. Skolfrågor har alltid intresserat och engagerat Bloggen.

Vi tittar in i Billys hem, vid lunchtid en vanlig måndag :

”Billy sträcker lättjefullt på sig i sängen. Han kastar ett öga på klockan. ”Halv ett. Då är det ingen ide att gå till plugget. I dag skulle vi haft” Lill-Horan” i engelska och det är skönt att slippa den förbannade sillmjölken. Hon börjar bara lipa om man talar klartext och förklarar hur förbannat oduglig och äcklig hon är. Nej fy faen ett sånt våp.

Morsan …… Morsan……..MORSAN !!

”Va i helvete. Hör inte kärringdjäveln. Jag vill ha frukost på sängen. NU”.

Det hörs steg i trappan. Det är Billys mor Beda, som trots allt hört hans anmaning. ”Vad är det min lille älskade Billy? Ligger du kvar i sängen än? Du är väl inte sjuk.” ”Jo det kan du ge dej fan på. Jag är alldeles knäckt.” ” Men min käre lille söte son. Vad är det då?” ”Det är den där förbannade horan som vi har i Engelska. Jag får inte ha mobilen och surfa på lektionstid, och i går sa hon åt mig att ta av kepsen. Begriper inte fanstyget att min identitet sitter i kepsen. Jag skall klämma åt subban riktigt ordentligt. Jag och några andar killar i klassen har kommit överens om att vi skall anmäla till rektorn att det lilla ludret tafsat på oss i omklädningsrummet. Nu skall hon få se på faen” ”. Usch. Är det sant ?”  ” Nej för faen men det skall rektorn få tro. Kärringdjävulen skall bort.”

Efter några dagar kallas engelsklärarinnan Lill-Britta Pjöös in till rektorn. Hon är av finsk börd och som en följd av detta utpräglat optimistiskt lagd. Lill- Britta tror att det skall handla om justering av lönen, uppåt. Hon trycker på dosan som med olika lampor visar om hon är välkommen in eller inte. Riiing: Det lyser rött. Några minuters väntan: Riing – Rött ………    Riing- rött. Efter ca en halvtimme öppnas dörren och en kvinnlig kollega till Lilla- Britt hastar iväg. Med kläderna i viss oordning.

”Stig in”.   ”Rektor ville tala med mig” ”. Ja ursäkta dröjsmålet. Jag har haft lönesamtal med en av dina kollegor, som har visade prov på extrem duglighet. Hennes lön får en rejäl skjuts uppåt om hon ger fortsatt prov på sina färdigheter”

Bakom skrivbordet sitter rektor Ullengrus i, en som det verkar, skön läderfåtölj. Hans klädedräkt är ganska typisk för många personer i skolans värld. Särskilt rektorer: Bruna manchesterbyxor. Till detta en likaledes brun, murrig blazer som hjälpligt döljer en blå- gul- röd rutig skjorta, med rejäla lökringarna under armarna. Allt matchat av en orange, tvärrandig slips.

”Nja du Lill- Britta. Det här var inte roligt” ”. Jaså. Vad då? ” ”. Nu behöver du inte spela ovetande och oskyldig. Jag har hört från säker källa att du gjort närmanden mot några gossar på mellanstadiet”. Lilla Brita står mållös. Fullständigt tillintetgjord. ” Meen… jaaaag har iiiinte gjort nååågot sådan”. Hon blir alldeles svettig och kinderna blossar.” Se så lilla damen. Din reaktion tyder med önskvärd tydlighet på att du är skyldig”.   Golvet gungar och hon hör som i fjärran:” Jag går vidare med detta och nästa vecka skall du konfronteras med de stackars pojkar som du skändat.”

 

Detta börjar spännande och verkar ge en trovärdig bild av tillståndet i dagens skola, i Sverige. Vi skall försöka publicera ett avsnitt i veckan. Kanske på fredagar. Då blir ni på gott humör till helgen då ni betänker vilken tur ni hade som inte valde läraryrket.

Vi hoppas på gott humör och en trevlig helg redan idag

Annonser

mars 22, 2019 at 2:00 e m 1 kommentar

Tafsiga ministrar

Det har väl inte undgått någon att en f.d. minister har hamnat i blåsväder, och som en följd av detta avsagt sig sina politiska uppdrag. Lite rakryggat, trots allt

Nu visar det sig att något liknande också inträffat i Gröna Köpingen. Under kommuanalfullmäktiges sittning på kvarterskrogen” Gyllene Göken” skall GK:s landsbrygdsminister Eskil Enhandsson gjort närmande i dunklet under bordet. Utsatta, men trots allt inte på-, var ett par kvinnor med placering på ömse sidor om Eskil. Anmälan har gjorts av” Feministiskt Invektivs”( FIN) förgrundsgestalt i GK, Ebba Pitt- Pattström som känt sig berörd i den nedre regionen. Likaså har en anmälan kommit från GK:s kulturguru, tillika experten på sex och samlevnad, Lill-Gull A-sso B-sson Nilsdotter Persson. Hon känner sig åsidosatt och kränkt eftersom hon inte blev föremål från någon invit.     Vi får se hur detta avlöper.

På goda grunder kan man anta att detta inte är något nytt. Vi anser oss ha skriftliga bevis för att liknande skett under bordet, tidigare i historien.

Vår national- och sockenskald Nils Norrälv är död sedan länge, men han efterlämnade en rik skatt av poesi och prosa av vilket vi publicerat en hel del tidigare. En dikt sticker ut som synnerligen aktuell i dessa dagar, trots att den har några decennier på nacken. Ministerbestyr i det fördolda har uppenbarligen gammal tradition. Ta del av ett gripande ode om ett dystert ministeröde i Nils Norrälvs travesti på ”Riddarna av runda bordet”

Riksdagsman under runda bordet

Mycket kan nog hända i mörkret under borden

Det är så förfärligt att man inte finner orden

Vad är det kvinnan känner, där vid kjortelranden?

Smäckra, flinka fingrar? Nej , den grövre landsbygdshanden

Ja, det är en lantlig näve, så van att greppa tag

Men usch och fy hon känner, ett väldigt obehag

Hans grova näve föses bort: ”Jag icke är din maka”

Men respiten den blir ganska kort. Snart är hans hand tillbaka

Han smeker kvinnans feta lår och börja ljudligt flämta

Nej, nu får du låta bli. Här finns ej nåt att hämta”

Men än en gång han prövar att smeka lårets ister

Det trodde man väl inte, om en gammal trött minister.

 

En kuslig bild av grepp och övergrepp på hög politisk nivå, också i gången tid

 

 

 

mars 20, 2019 at 7:32 e m Lämna en kommentar

Ekologi-egoism

Tisdag, och det är Allvarlige Alvars tur igen. Han vill redogöra för ett möte med en jaktmotståndare som redovisade åsikter som Alvar fann lite märkliga och motsägelsefulla. Tangentbordet till Alvar.

”Låt mig än en gång med kraft påpeka att alla är i sin fulla rätt att tycka vad man vill, så länge åsikterna är förenliga med svensk lagtext. Det är inte kriminellt att ha en bestämd åsikt men inte så klädsamt om man motsäger sig själv i en utsträckning som är lite skrattretande.

”Varför skall jägarna skjuta ihjäl alla djur bara för att det är roligt. Nöjesjakt borde förbjudas.” Redan här blir man skeptisk. Typiskt för en renlärig jakthatare är att man använder begreppet: ”Skjuta ihjäl” Det räcker inte med att ”skjuta, jaga eller döda”. Nej det skall vara:” Skjuta ihjäl”. Förmodligen för att detta låter lite extra brutalt och osmakligt.

”Varför skall man skjuta ihjäl alla älgar bara för att det är roligt?”. Eftersom mannen ifråga jobbar inom skogsindustrin försökte jag med: ” Vi skjuter ca 80000 älgar varje år i Sverige och om vi skulle låta bli detta under en längre tid så skulle betesskadorna på tallskog bli så pass allvarliga att virkesflödet till skogsindustrin skulle minska. Redan nu pratar skogliga företrädare om att nuvarande älgstam borde halveras”. (detta återkommer vi till vid senare tillfälle)

Jaså, jaha. Men då skall jakten skötas av anställda jägare som vet hur man gör så vi slipper en massa skadeskjutningar”.( Nu börjar blodtrycket att göra sig påmint). ”Vilken garanti finns för att anställda jägare inte skulle misslyckas någon gång”.

Här får jag inget tydligt svar. Jag presenterade ett litet räkneexempel.” Vad skulle anställda, statligt avlönade jägare kosta? 80000 älgar måste skjutas årligen. Hur lång tid tar detta och vilken timlön skulle de anställda ha för att de sitter dagarna i ända och tycker att jakten är dödstråkig? Det måste de tycka eftersom ”nöjesjakt” tydligen inte är OK. Skall de ha övertidsersättning vid ex. eftersök kväll och natt? Skall ersättning utgå vid dåligt väder: Regn, kyla och snö? Detta blir inte billigt för staten, och i förlängningen, skattebetalarna.

”Ja, men man behöver inte” skjuta ihjäl” alla älgar bara för att de ställer till med lite skador. Samma sak med varg och lodjur. Det var lite fånigt när en hel familj satt och snyftade bara för att en varg bitit ihjäl deras Beagle i Hornsö. Vad hade hunden ute i skogen att göra? Varför skulle den vara ute och störa vargen när man visste att den var där. Dessutom. Lite måste man väl tåla. En död hund är väl inte hela världen

Jag hoppar över en del ordväxling och nöjer mig med mannens slutreplik på frågan om han själv på något sätt bekämpar djur, växter eller insekter: ”Råttor och möss fångar jag och tar död på för de förstör ju för oss inne i huset. Och mördarsniglar i trädgården. De äter upp våra blommor och grönsaker”.

Tack Alvar. Du har det inte lätt. Det är omöjligt att få alla förstå även ganska enkla orsakssammanhang.

Ps. Det skall nämnas att vår jaktmotståndare, i övrigt verkar vara en trevlig och hygglig karl som förmodligen är snäll i hemmet.Ds

mars 19, 2019 at 9:48 e m Lämna en kommentar

Kvirre Lanth 2

Redan slutet av mars.Tiden hastar. Man hinner inte riktigt med i svängarna. För någon tid sedan blev vi lite nyfikna på hur vår vän Kvirre Lanth har det i vårsolen och vinterkylan, så vi tog bilen ut till hans ensligt belägna stuga i civilisationens utmarker.

När vi stannar och stiger ur möts vi av kyla, och i skugglägen ligger snön fortfarande kvar. På avstånd hör vi ljud som vi tycker oss känna igen, men från annan tid på året: Gräsklippare.

Där sitter Kvirre uppkrupen på en maskin, modell större, och han har med huset som centrum klippt i allt vidare cirklar. Det handlar om ett ansenligt antal hektar.

Nu blir vi nyfikna och tar kontakt med Kvirre. ”Hej. Vad gör du? Det finns väl ingen vettig människa som klipper gräs nu?” Alldeles riktigt. Men jag klipper”. ”Jaså, jaha. Men varför?” Jo, nu har jag tid och om jag klipper allt så här års så slipper jag det till sommaren då det är mycket annat att göra”.

Här retirerar vi skyndsamt. Denne man är inte vid sina sinnen. Vi åker hemåt och vågar nog aldrig återvända.

Lite tråkigt att vår artikelserie fick ett så abrupt slut men vi skall försöka hitta på något annat. En bidragande orsak till nedläggelsen är att det visat sig att en annan person tror att serien handlar om denne. Inget kan vara mer felaktigt. Det finns inte en enda detalj som stämmer vilket framgår med önskvärd tydlighet om man bemödar sig att läsa noggrant.

Kanske blir det som ersättning serie om en skolgosse, representativ för dagens ungdom.

mars 19, 2019 at 7:24 f m Lämna en kommentar

Troende och vetande

” Vem vet, inte du, vem vet , inte jag”…….. sjöng en gång Lisa Ekdal, fast vi vet inte varför. Lite speciell röst som skaver i hörselgången, ungefär som en Finnspets som står och skäller i hundgården dagarna i ända. Nåja. Smaken är olika.

Troende är nog mer förekommande än vetande. Nu menar vi inte den religiösa varianten. Den lämnar vi gärna därhän.

Det är många som uttalar sig tvärsäkert: ”Så är det”. Man kan inte veta allt vilket också gäller bloggredaktören hur konstigt det än låter. Men en del kunskap har vi, och om någon säger en sak som vi i kraft av vårt vetande i denna fråga finner märkligt, kan man fundera på hur det förhåller sig med annat som påstås, och som vi inte är så insatta i. Är också detta fel eller tveksamt?

Ett exempel: Vi har fått ögonen på en lite komisk och udda bloggare , Henrik Jönsson som i ett inlägg om ” Ekologisk odling påstår följande:” Ekologiskt odlad potatis kräver mer fossila bränslen vid ex. plogning.”   Plogning? Man plogar snö och plöjer jord men låt oss strunta i denna, lite genanta kunskapsbrist.

En potatisodlare plöjer jorden en gång. Mestadels på hösten, men också på våren under vissa omständigheter. Efter erforderlig bearbetning (harvning mm) odlar han antingen ekologiskt eller konventionellt. Det ena förbrukar inte mer diesel än det andra, i detta läge.

Men sett över tid så gör frånvaron av pesticider att ogräs måste bekämpas mekaniskt och man kanske behöver lägga jorden” i träda” en odlingssäsong. Detta kräver upprepad bearbetning(harvning) men man ”plogar” (plöjer) mig veterligen inte upprepade gånger . Nu kan man tycka att detta är en petitess. Javisst, men det väcker som sagt en misstanke om att annat som framförs, och som man inte har kunskap om, också är fake news.

Det är osannolikt att jag har fel beträffande plöjningen, men skulle så trots all vara fallet och detta kan ledas i bevis skall ni få sätta mig” i stocken” utanför kyrkan en söndagsförmiddag: Jag kommer inte att bli speciellt bespottad för Gudstjänstbesökarna är normalt ganska fåtaliga.

I morgon är det måndag. Härligt

mars 17, 2019 at 1:01 e m Lämna en kommentar

Skogsbruk och brand

Fredag. Lite kallt och ruggigt tycker de flesta och längtar kanske efter en skön brasa att värma sig vid. Man det bör vara lagom stora flammor

För en tid sedan visade SVT ett program om skogsbränder. Det handlade om Sverige och framför allt om Kanada som länge bedrivit forskning beträffande skogsbränders uppkomst och vad som kan göras för att minimera riskerna för brand.

Vi ber Allvarlige Alvar om en kommentar:

”I Kanada slukar bränder hisnande arealer skog. Det talades om millioner hektar som brinner med ojämna mellanrum. Inte i samma brand men sammantaget. I Sverige har vi haft förödande bränder som skapat förfäran, men som i jämförelse ter sig som små majbrasor. Men tillräckligt stora för att innebära en tragedi för de drabbade. Om ett hus brinner ner så kan man bygga upp ett nytt, men skog som brinner tar en mansålder att ersätta. Skogsbrukare som vigt sitt liv åt att vårda sin skog för att lämna över till kommande generationer står plötsligt med ett brandfält som inte genererar några inkomster under överskådlig tid.

Vad kan man då göra för att minska riskerna? Ja effektiv släckning naturligtvis, när olyckan väl varit framme. Men. Vi har sedan hedenhös känt till att lövskog och våtmarker inte är så brandbenägna. När välslutna monokulturer av gran och tall brinner som fnöske, är lövskog betydligt mer motsträvig. Korridorer av löv och våtmark kan hindra elden från att sprida sig snabbt och okontrollerat. När en rasande toppbrand når ett tillräckligt brett lövskogsbälte, eller våtmark dämpas intensiteten och brandstyrkan kan ha chans att hinna ifatt lågorna.

Känner inte skogsägarna till detta? Jo då, men det struntar man i. Barrskog är så mycket bättre betald att man har råd att ta någon brand då och då och ändå gå med vinst. Detta gäller i dagsläget. Skogsbruk är en långsiktig hantering. Hur många vet med bestämdhet vad som efterfrågas om några decennier? Är stora monokulturer av gran fortfarande det mest ekonomiska alternativet?

Kanske är Al-faner högsta mode och dagens låga pris har mångdubblats. Kanske förbuds cigarettändare och tändsticksindustrin skriker efter råvara och betalar aspvirke med rent oanständiga belopp. Tänk om furupanel med livfulla stamkrökar och sprötkvist blir högsta mode. Då kommer man förbanna att älgstammen sköts ner i botten och att generationen innan inte gick med sekatör i tallföryngringarna och klippte toppskott.

Jag överdriven en aning men inte så mycket. Man skall vid beståndsanläggning strunta i vad som är bäst betalt idag. Lägg inte alla ägg i samma korg och låt ståndorten bestämma vad som är rätt. Kanske kan vi då också hindra att rubb och stubb brinner upp på stora arealer.

GK- bloggen har allt sedan starten efterlyst lagstiftning som förbjuder en del idioti. Vi har hävdat, och hävdar, att man skall lagstifta om ståndortsanpassning. Det skall vara förbjudet att plantera gran på svaga boniteter. (gran på tallmark). Nu viskas det om att denna lagändring kan vara på gång. Jättebra, men ett halvt sekel för sent.

Vi skall återkomma till gran på tallmark vid senare tillfälle och då kommer också älgen med i bilden.

Gå nu ut och njut av vädret innan det blir för varmt och torrt.”

Tack Alvar. Man blir alltid lika imponerad av hans visdom.

Bloggen och Alvar önskar en trevlig helg

mars 15, 2019 at 12:54 e m Lämna en kommentar

Valmanifestet: KOPPAR OCH ÖRON

Med risk att bli tjatig måste vi än en gång påtala vilken succé de nya punkterna i valmanifestet blivit. Efter vårt inlägg om DJUP TALLRIK har vi än en gång dränkts i en brevskörd som lovordar vårt engagemang beträffande hushållsnära problem. Betänk också att man erfarenhetsmässigt kan räkna med att Postnord slarvat bort ca 25 % av försändelserna. Vilken respons.

Vi väljer ut ett brev ur Postnord-leveransen från sign. Patrik Arkat, som exempel på den tacksamhet som medborgarna i GK förnimmer. ”Bästa GK- bloggen. Att matlagningskonst på högsta nivå är en maskulin angelägenhet är känt sedan länge, men att också lyfta fram och belysa förbättringar som gynnar den del av befolkningen som är lämpligast för arbete med lite enklare hushållsnära tjänster ser jag som en ett fantastiskt exempel på omsorg om feminina intressen och ett gott exempel på jämlikhetssträvande.

Tack Patrik för dina kloka synpunkter

I dag skall vi beröra problemet med att inta varm dryck. Främst kaffe, men vi ägnar också lite omsorg om te- drickandet, och i allvarligare fall, varm choklad

En kaffekopp skall naturligtvis ha ett ÖRA att hålla i, men inte något litet fjuttigt som man tappar greppet om. Nej det skall vara så stort att det rymmer ett normalbegåvat arbetarfinger. Detta möjliggör ett säkert och spillningsfritt intag.

Men muggar och koppar utan öron då? Här handlar det om näst intill åtalbar hantering. Min äkta hälft köper i juletid senap på Apoteket. God senap i en keramik- mugg, men utan något att hålla in. Fungerar alldeles utmärkt till Skånsk grovkornig senap, som är så god att den tar slut. Vad gör hustrun då? Jo hon diskar omsorgsfullt, ställer muggen i ett skåp och senare kommer fanskapet fram på bordet, full med varmt kaffe. (muggen). Vad blir resultatet? Jo, tredje gradens brännskada i handflatan. ”Ja men vänta då ett tag”. Resultat? Muggen går att hålla i, men då är å andra sidan kaffet kallt. ”Varför serverar du kaffe i dessa förbannade tingestar” ” De är snygga” Här förstår alla och envar vilka problem vi män har att brottas med i vardagen.

Något som också kommer att förbjudas vid Q: s maktövertagande är koppar, muggar och glas med minimal understödsyta. Koppar som är så rangliga att de välter av draget från ett öppet fönster. Här kan man iaktta ett intressant exempel på särbehandling: Bästa väninnan välter, tack vare glasets idiotiska utformning, ett glas rödvin på den vita duken. ”Men kära du, det gör absolut inget. Det går bort i tvätten”. Husets herre gör samma sak med ett glas dyr Whiskey.” Fy fan vad du är drullig. Nu är duken förstörd. Du får köpa en ny”.             Jämlikhet mellan könen?

Q:s motto lyder: HÅLL ÖGONEN PÅ ÖRAT

mars 13, 2019 at 5:26 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 34 andra följare

Kalender

mars 2019
M T O T F L S
« Feb    
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se