Skön – och stönsång

Vår bloggande vän Bert har vaknat till och publicerar numera en del inlägg. Han var ganska tyst under en tid, och saknaden var stor. Nu presenterar han musik på sin blogg och det är trevligt. Vi tog oss friheten att recensera ” Kodaline, som vi nog tycker låter ganska förfärligt. Men Bert har bättrat sig. Nu senast introducerade han en spelning med Ed Sheran och Andrea Bocelli. Sheran klarar vi oss utan, men Bocelli är fantastisk. Det föds inte många sådana tenorer i världen under ett sekel. Mer av Bocelli, men gärna något där han ensam ger prov på sin vokala ekvilibrism. Lyssna ex. på ”Canto della terra”. Men inte den version där han sjunger tillsammans med Sarah Brightman. Hon tillför inget av värde. Andrea Bocelli, solo, skall det vara.

Bra Bert. Du är på rätt väg. Vi visste väl att det trots allt fanns hopp för dig.

januari 9, 2020 at 9:33 e m 3 kommentarer

Politisk värdegrundsredovisning

Det är visserligen ett par år kvar innan nästa val men vi tycker nog att det kan vara dags för en tidig mjukstart för propaganda, upplysning och påtryckning. Inget får gå fel denna gång.

Vi kan på riksplanet inte ha det som vi har det. Det borgerliga samförståndets tid är förbi och har ersatts av diverse oheliga allianser med skiftande växter in den politiska blomsterbuketten.

Rosorna börjar att sloka, och den i och för sig vackra Maskrosen börjar allt mer att ses som det ogräs den är. Blåsippan ansågs en tid hotad av försurningen men den frodas mer än tillförne. Blåklinten betraktas av lantbrukarna som ett ogräs men odalmännen är ofta så hänsynsfulla att de inte låter ogrässprutan gå ända ut mot vägrenen. På så sätt skapas lite livsrum för Liberalerna. Nejlikan förknippas ofta med död och begravning så vänsterns växtval är nog ingen slump, men till Kd:s val av Vitsippan har vi ingen förklaring. Kanske handlar det om änglars klädedräkt eller färgen på en kristdemokrats samvete. Centerns val av fyrklövern är begriplig, men stör oss som bekänner oss till Grön Ansamling (GAS). ”Klöver” är synonymt med Pengar och fyrklövern betyder tur. Nog skulle deras symbol passa oss:” Rösta på GAS så får ni både tur och en massa kosing”

Politiska symboler kan ha en viss betydelse men viktigast av allt är naturligtvis det porträttgalleri som kan visas upp i det främsta ledet. Partiets talesmän och ansiktet mot omvärlden kan inte övervärderas. Vi skall inte recensera de andra partiledarnas ytseende, bara peka på att det är begripligt att sossarna backar och att FI för en tynande tillvaro.

Hur ser det då ut i GAS- ledningen? Det behövs ingen närgången skärskådan för att se att våra anleten bär hälsans friska färg. Röda kinder, och näsan har en klädsam blå anstrykning som vittnar om ett gott leverne.

Som ni alla förstått så är det jag, Bo von Bloghster ( Bosse Bloggare) som är partiets ledare och förledare. Min politiska gärning är alltför känd och omtalad för att den skall behöva presenteras ytterligare. Låt oss istället titta på min högra och vänstra hand samt några mellanhänder på gräsrotsnivån. På högra flygels hittar vi partiets finansminister, utlandsfödda Anastacia Kope’k. Henne vaskade ”Sockenbanken” fram vid en penningtvätt i österled. Anastacia är en kvinna som vet hur en penningpung skall hanteras och till yttermera visso har hon knytblus och en lite överlägsen, stram min som det anstår en kvinna i ledande, monetär befattning.

Till vänster hittar vi vår kulturminister Lill-Gull A: sson B: sson Nilsdotter Persson som nog inte behöver någon närmre presentation, hon heller. Läsarna är också väl bekanta med Myllan Grönvåg som har hand om frågor som rör odling i mindre skala. Hon har koloniodlingar på sin lott medan det rationella jordbrukets övervakas av Erland Eskilsson. Sociala frågorna handhas av fattighusföreståndare Jon- Olle Jonsson och asociala spörsmål hanteras med hårda nypor av fjärdingsman, Franz Ottosson. Sjuk- och friskvårdsfrågor basar f.d. fältskären Hopp Jerk för, och ut- och avbildningsärenden hanteras av teckningslärare Lars Latrin

Utöver dessa finns ett antal hyrpolitiker som vi kallar in vid belastningstoppar

Se där ett ledargarnityr som söker sin like. Åtminstone i GK. Naturligtvis skall vi presentera dessa närmre i anslutning till att frågor som anknyter till deras respektive kompetens hamnar på bordet. Eller under, när det handlar om landsbygdsfrågor. Ingen skall inför valet sväva i okunnighet om deras exceptionella duglighet. Med detta garde i ”stallet” är valet i praktiken redan vunnet

Nästa gång skall vi skärskåda vårt nya, fräscha, delvis omarbetade valmanifest. Vi behöver väl inte påpeka att vårt aptitliga valfläsk är närproducerat. Inget utländskt svineri!

januari 7, 2020 at 7:16 e m 3 kommentarer

Gillis Svullbuks matblogg: Trettondagsaftonsmys

Trettondagsafton. Logiskt nog infaller trettondagen i morgon. Varför vi firar denna högtid har bloggen lite grumliga begrepp om, men jag tror att tre vise män som kom till jesusbarnet med guld, rökelse och myrra, var inblandade. ”Myrra” låter lite skumt men vi tror inte att det handlar om något insektsmedel. Idag skall en utomordentligt vis man, Gillis Svullbuk, få komma till tals och han skall presentera en festmåltid som kan passa på trettondagsafton och som vida överglänser både guld , rökelse och myrra: Stekt, salt, sill.

Man kan göra skillnad på mat och mat. Somliga rätter har tillkommit enkom för att hålla den mänskliga kroppen vid liv, utan anspråk på kulinariska kvaliteter. Osökt kommer jag att tänka på hamburgare, kebab och falafel. Andra rätter är exklusiva och smakliga men kanske inte så nyttiga. Jag tänker här ex. på rysk kaviar som vi tycker blir lite tjatigt och enahanda i längden, vid hög konsumtion. Sedan finns mat som är både nyttigt, hälsosamt och utsökt delikat: Här intar Stekt, salt sill en tätposition.

Bloggen kan ibland drabbas av en obetvinglig längtan efter denna delikatess. Händer detta under affärens öppettider är det inga problem, men mitt i natten är det ohanterligt. Bloggen är inte lagd åt inbrott och tjuvnad men om så inte varit fallet kunde Domus eller ICA fått desperat nattlig påhälsning.

Salt sill kan bli himmelsk njutning, men den kan också saboteras av ovana och klumpiga händer. Någon som kan steka sill med bravur är naturligtvis vår matbloggare, Gillis Svullbuk. Här kommer hans recept som till fullo uppfyller bloggens krav. Läs och lär:

”Mat från grunden” brukar det heta. Det gäller också salt sill. Man kan köpa urvattnad sill färdiga för gjutjärnspannan men det är fusk och ekonomiskt ofördelaktigt. Köp en hel hink salt sill. Men observera. Be att personalen öppnar burken innan köp. Inte så sällan kan en del av någon filé hamnat över salt- lagen och blivit lite gul och tråkig, och man kan undantagsvis förnimma ett uns härsken doft. Det behöver inte betyda att alla filéer är dåliga men varför betala för något som är undermåligt. Nej byt hink och sedan vandrar ni hemåt med ett antal förstklassiga sillar i famnen

Sillen innehåller ca 15% salt och måste urvattnas innan tillagning. Tag erforderligt antal och lägg i en stor bunke med kallt vatten.3-4 liter vatten till 4 filéer är lagom. Låt ligga ett dygn, ungefär. Inte längre, för då kan sillen bli lite mjuk och sladdrig.

Ett dygn har gått och vi har kommit till den slutliga hanteringen. Tillagning: Börja med löken. Ta så många lökar som ni tycker är lämpligt. Sedan tar ni lika många till. Löken skall stekas under lång tid och den har en enastående förmåga att minska i omfång under processens gång. Skala, halvera och skär i lagom tjocka strimlor. Inte för fint, för enligt tidigare resonemang smälter den ihop i stor utsträckning och strimlorna blir för tunna. Ett bra tips är att väja stora lökar. Det påverkar inte smaken, så länge de är fasta och fina. Lökar bör vara stora, fasta och fina. Storleken underlättar tillredning och hantering. Löken skall gå under lång tid på relativt svag värme och man kan med fördel tillsätta någon nypa socker för färgens skull. Ta en gjutjärnspanna och sätt på en lagom varm platta. Använd inget teflon-tjafs, det är slöseri med goda råvaror, men gläder hund och katt eller hushållsgrisen, om man har någon.

Filéerna torkas noga och vänds i rågmjöl. Sedan doppas de i uppvispat ägg och slutligen vänds de relativt grovt ströbröd. Detta kallas dubbelpanering men är inte absolut nödvändigt. Mjöl och ströbröd räcker oftast. En stor klick smör smältes i pannan och när smöret tystnat läggs filéerna i. Obs! Smör. Inget margarin, olja eller annat ohälsosamt. Man låter filéerna gå några minuter på varje sida men aktar sig för att överstekta. Då blir de sladdriga och svåra att hantera. Nu kommer det viktigaste i hela kråksången, en detalj som man inte hittar i andra och sämre recept. De färdigstekta Filéerna tas upp och läggs åt sidan på ett fat. Alla, utom en halv filé. En försvarlig mängd fet grädde slås i pannan tillsammans med ca en tredjedel av löken. Nu får sill- halvan, grädde, lök ligga och puttra och gotta till sig under omrörning. Det är nu inte så kinkigt med tiden eftersom sillen tagits upp och inte kan bli överstekt. Men den lilla halvan ligger och ger ifrån sig smak till grädde och lök. När man har en härlig ljusbrun sås- mix läggs filéerna tillbaka för en kort uppvärmning. Den stekta löken läggs på toppen och pannan ställs på bordet i befintligt skick.( Ja, ett underlägg skonar möblemanget) Oskicket att i alla läge lägga upp maten på nya fat är svårbegripligt. Ställ fram pannan som den är, och låt denna sköta varmhållningen. Dessutom ser det rustikt och genuint ut. En väl instekt gjutjärnspanna är vacker och dekorativ.

Tillsammans med kokta, lite al dente potatis och ev. en rödbeta, har vi nu en måltid som slår det mesta. Servera en kall öl till, men för guds skull inga grönsaker. Det är ett grovt stilbrott. Ta hellre två öl. Ha gärna fler drycker i beredskap efter måltiden för sillens sälta ger en trivsam törst under resten av dagen.”

Vi tackar Gillis för detta, och kan bekräfta att det smakar gudomligt. Det som är extra glädjande är att han gör vår gamla hederliga husmanskost så smaklig att även barn och tonåringar, efter att ha smakat, ratar hamburgare och annat mindervärdigt, till förmån för riktig, hälsosam mat.

Länge leve sillen. Eller snarare tvärt om.

januari 5, 2020 at 10:12 f m Lämna en kommentar

Ödmjukhet och politik

Det är tråkigt att höra när folk talar illa om andra personer. Det viskas bakom ryggen men ingen vågar tala rent ut. Bloggen är inte drabbad för våra följare visar genom att läsa våra inlägg att de har ett gott förstånd.

Men. Trots allt har vi på senare tid hört svaga viskningar från en del omdömeslösa individer som tycker att vi på bloggen är en aning självgoda. Detta är inte sant, men skulle vi trots all uppfattas så, är det inte så konstigt. Varför skall vi gå med böjda nackar och sätta vårt ljus under skäppan när det inte finns minsta anledning. Vi vet vårt värde.

Denna sanna och klädsamma självinsikt som vi har, äger inte alla.  Det verkar som om det har blivit lite på modet att ligga lågt och devalvera det egna värdet. ”Jag duger inte så mycket till. Vad har jag uträttat? Jag ligger bara till last.” Ibland tror jag att man hasplar ur sig dessa jeremiader bara för att medborgarna skall skynda till och trösta och berätta hur bra man egentligen är.( och som vederbörande själv innerst inne tycker). Nej blygsamhet klingar bara falskt.

Räta på ryggen och var stolt över vem du är. Men obs! Visar det sig att du är Moderat, Sosse, Miljöpartis, Kristdemokrat, SD, Kommunist, Liberal eller FI kan du behålla en lite böjd ryggrad. Endast de som bekänner sig till GAS läror har anledning att sträcka på sig fullt ut i rak, självmedveten, majestätisk hållning.

Observera! Trots allt är alla välkomna att ansluta sig till oss under GAS stolta fana. Svårartade fall kan kanske behöva en tid på omskolningsläger under sträng regim men det finns hopp för de flesta. Ja kanske inte för rabiata FI- anhängare, men ni andra kan så småningom marschera med i leden och skandera: Hör ropen skalla, GAS åt alla

Ja, för nytillkomna följare kanske det kan vara på sin plats att berätta att GAS ( Grön ansamling) är Gröna köpingens ledande politiska sammanslutning. Vi skall presentera partiet, förgrundsgestalter och vårt nya valmanifest vid senare tillfälle.

Se fram mot en härlig, icke-religiös omvändelse.   Eftersom det är fredagskväll kan ni redan nu fira er nya partitillhörighet med :” På Spåret” ,ett glas vin, två glas vin eller några öl och en Wiskey.

Trevlig helg

januari 3, 2020 at 7:00 e m Lämna en kommentar

Nyårsdag

”Ja då har vi vänt blad” som vår vördade Monark brukar säga. Brukar och brukar.. Han har sagt det en gång, och det räcker.

Bloggen brukar aldrig se framåt. Det är till för överambitiösa strebertyper som skall ”ligga i framkant”, och aldrig titta bakåt, utan visa sig duktiga och progressiva. Nej. Man skall se bakåt, och då är det ju så förnämligt att man kan välja att bara tänka på allt positivt som vi upplevt. Det tråkiga kan man lägga åt sidan och glömma.

Om framtiden vet man inte ett smack och det är nog ganska bra. Vi har dock noterat ett par positiva nya lagförslag som vi hoppas skall bidra till en ny bättre värld.

Det är från årsskiftet kriminellt att angripa ”blå-ljuspersonal” i deras arbete. Straffen kan bli berättigat höga och man må hoppas att de skyldiga lagförs, utan avseende till ålder. Annars kommer bara buset att engagera förskoleelever och konfirmander att utföra grovjobbet medan de själva står vid sidan och belåtet tittar på förödelsen.

Man skall alltid försöka hitta ursäkter för olika former av kriminellt beteende: ” Kalle har haft det svårs och aldrig blivit sedd. Pelles pappa söp och var arbetslös. Bertil vantrivdes i skolan och nu skall han hämnas på samhället”. Ja ni känner igen retoriken. Det finns inget som ursäktaratt man angriper blåljuspersonal  som är ute och gör sitt bästa för att rädda liv och egendom. Inget! Inget! Jo om det handlar om gravt mentalt störda individer, men då skall dessa inte röra sig fritt i samhället utan tas om hand

En ytterst glädjande lagändring är att alla banker skall bli skyldiga att tillhandahålla kontanter via uttagsautomater. Motsatsen hade varit en enfaldens seger. Varför prövar man sådan idioti när man innerst inne nog vet att det inte håller i längden. Bra! Värna kontanterna

En annan mycket trevlig nyhet är att vårt senaste reportage om kastratsångare nog vilar på felaktig grund. Det hade varit förfärligt om det varit så att gossebarn fortfarande kastreras för bibehållen en ljus, klar men lite gnällig stämma. Vi tror oss veta att medlemmarna i den aktuella musik-gruppen (ja i alla fall, gruppen), undsluppit kastrering. Det förhåller sig nog precis tvärt om. Vi har lyssnat noga och tror oss nu förstå att oljudet beror på att sångaren har fått pungkulorna i kläm. En smärtsam procedur som orsakar jämmer och oljud. Detta drabbar inte kvinnor, ett faktum som metoo kan glädja sig åt. Det är naturligt att kvinnor låter lite pipiga och gnälliga. En del mer, andra mindre. Vi är dock så finkänsliga att vi inte nämner Lisa Ekdal.

Vad har vi att se fram emot på bloggen under det nya året? Vi kan utlova en tilltalande mix av: Politik, erotik, retorik, mat, dryck, råd, dåd, illdåd och ärekränkning. Ingen som gjort sig förtjänt av en uppsträckning och tillrättavisning skall gå fri, lika väl som vi skall berömma och hedra oss som gjort något gott och bra.

Betrakta Bosse Bloggare som er apostel och vägvisare på livets breda, men rätta väg, även under kommande år.

Slutligen tillönskar vi naturligtvis också våra lokala bloggare och vänner ett trevligt 2020. Vi vill alla väl, men kommer inte att överse med omotiverade påhopp, av det enkla skälet att alla påhopp på GK-bloggen är, just det, omotiverade.

GK-bloggen kommer att i allt väsentligt fortsätta sin rakryggade, rättmätiga, orädda kamp för ett rättvist samhälle. Ett samhälle där de som gjort sig förtjänta av lite lyx och överflöd han leva livets glada dagar medan de sämre bemedlade tittar på.Det är avundsjuka som driver samhället framåt. Alla vill ha lite bättre bil än grannen. Det kan man få genom idogt arbete.

En pensionärs vardag består av behaglig, samvetsgrann vila på soffan, men det är lite jobbigt när man skall resa sig och hasa ut till kylskåpet.

Trevlig arbetsdag i morgon

januari 1, 2020 at 2:32 e m Lämna en kommentar

Kastratofal musik

Helgen är över. Barrande granar skall snart hivas ut och vi noterar med tillfredsställelse att julmusiken i stort sett klingat av. Musik är trevlig, men smaken är delad.  Vi tipsades via sociala media om en skiva som skulle vara något alldeles extra. Ja nog var den en smula udda. Det lät som om låten framfördes av ett antal kastratsångare. Oskicket att kastrerar småpojkar för att behålla deras gossröster är sedan länge förbjudet, men medlemmarna i denna grupp måste ha drabbats. Deras defekta röster kan naturligtvis också vara frukten av sjukdomstillstånd. Vi hoppas i så fall att denna sjukdom inte griper kring sig.

Men det finns annan bra musik. Vi skall, om det vill sig väl, börja publicera musikaliska pärlor på bloggen igen. Vi har numera digitala hjälpredor inom räckhåll. Vill det sig riktigt väl kanske ni får höra bloggen framföra egna alster. Något att se, eller snarare, höra fram emot.

I morgon är det Nyårsafton. Ta det försiktigt kära läsare så att ni inte blir på, eller snarar, i smällen. Raketer och bomber är inte att leka med. Gott nytt år!

december 30, 2019 at 11:09 f m 2 kommentarer

Gillis Svullbuks matblogg: Julefrid

Så var då julhelgen överstånden och det är nu som den rätta julefriden infinner sig. Allt stök är, just det, överstökat och alla inblandade kan luta sig bakåt och slappna av. Och bäst av allt. Klapparna är utdelade, men kylskåpet dignar fortfarande av läckerheter som inte har gått åt. Bloggred. är i den behagliga positionen att hustrun, och en del andra kring julbordet, äter en del grön. Detta innebär att när de andra tar för sig av rödkål, kruskål brysselkål mm kan jag koncentrera mig på skinka, dopp i grytan, pressylta, rullsylta, rökt ål, Janssons frestelse mm. som dessutom räcker längre när konkurrensen om dessa läckerheter är reducerad på grund de övrigas vegetariska felsteg.

I år hade jag osedvanlig tur. Det visade sig att årets skinka hade en ovanligt rik och trevlig marmorering av insprängt fett. Otroligt saftig och smakrik. Den var så fettsprängd att jag nästan fick monopol på skinkkonsumtionen eftersom de andra upplevde den som oaptitligt. Stackars satar som inte har vett att njuta av genuina delikatesser.

Har man haft förstånd nog att laga till en stor skinka, så räcker den förvånansvärt länge och blir pålägg på läckra mackor långt fram i januari. En skinkmacka med grov senap och en öl är festmat vid alla tillfällen.

Min, Gillis Svullbuks, uppgift på Bloggen är att komma med goda råd när det gäller matlagningens ädla konst. I dag blir det, apropå smörgås, ett litet enkelt men genialt tips: Det är bekant för de flesta att en smörgås som man av någon anledning tappar på golvet alltid hamnar med smöret nedåt. Retfullt, men i grunden helt onödigt. Gör så här: Bred smöret på andra sidan istället.   Se där ett tips som bara en manlig matexpert kan klura ut.

Vill minnas att jag tidigare lovat presentera recept på en delikatess från fågelriket: Kramsfågel. Eftersom det bara är Björktrast som är lovlig av de arter som ryms under beteckningen, skall vi ut och skjuta några dylika så att ni får en live- sändning från jakt, tillredning och konsumtion. Björktrast kallas också Snöskata, men är lika god för det.

Lördagskväll, och den firar vi med en av de tidigare omnämnda skinksmörgåsarna. En kall lager och en” ”Piratens Besk ”till gör anrättningen fulländad.

Trevlig helg.

december 28, 2019 at 5:05 e m Lämna en kommentar

Äldre inlägg Nyare inlägg


Arkiv

Skriv i din e-postadress för att få notiser om nya inlägg på Gröna Köpingens Blogg!

Gör sällskap med 35 andra följare

Kalender

januari 2020
M T O T F L S
« Dec    
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  


Humor
Fler besökare till bloggen
Blogglista.se